Hur Europaparlamentet fungerar

Ekonomiska och sociala kommitt�n

Representerade i Ekonomiska och sociala kommitt�n (EESC) finns europeiska arbetsmarknadsorganisationer, jordbrukare, konsumentgrupper, yrkesf�rbund m.m. Kommitt�n �r opolitisk och har till uppgift att ge r�d i en l�ng rad praktiska fr�gor. Den f�retr�der det organiserade civila samh�llets olika ekonomiska och samh�lleliga verksamhetsformer. I egenskap av r�dgivande instans deltar kommitt�n i gemenskapens beslutsfattningsprocess och �r ett gensvar p� behovet av en mer demokratisk infallsvinkel p� genomf�randet av Europeiska unionens politiska riktlinjer.

�ven om ekonomiska och sociala kommitt�n inte omn�mns i de stiftande f�rdragen, har den en sj�lvst�ndig status i fr�ga om b�de organisation och verksamhet. EESC intar en s�rst�llning bland de talrika kommitt�erna inom EU.

Europeiska unionen �r en ekonomisk och politisk union mellan 27 sj�lvst�ndiga och sj�lvstyrande stater som sammanlagt har n�rmare 500 miljoner inv�nare. EU �r en enhetlig marknad som skapar uppskattningsvis 30 % av v�rdet av alla varor och tj�nster som produceras i v�rlden.

Europeiska r�det �r en institution utan formell laga status i Europeiska unionen. Den �r egentligen ett toppm�te mellan medlemsl�ndernas stats- eller regerings�verhuvuden tillsammans med EU-kommissionens ordf�rande. Lissabonf�rdragen avser dock att g�ra det till en officiell institution med en president som v�ljs f�r en mandatperiod p� tv� och ett halvt �r.

Europeiska unionens ekonomiska och sociala kommitt� (EESC) �r en r�dgivande instans med huvuduppgift att avge yttranden till kommissionen, ministerr�det och parlamentet i avsikt att de som mest p�verkas av EU-lagstiftningen ska f� sina r�ster h�rda.

Europar�det �r inte en del av Europeiska unionen utan en sj�lvst�ndig internationell organisation, grundad �r 1949.

Europeiska unionens r�d (�ven kallad ministerr�det) utg�r tillsammans med parlamentet den lagstiftande makten I EU. R�det samordnar ocks� medlemsstaternas ekonomiska politik i stort.

EG-domstolen bildar tillsammans med de nationella domstolarna Europeiska gemenskapens domstolsv�sende.

Revisionsr�tten publicerar objektiva rapporter och utl�tanden f�r EU-medborgarna p� alla EU:s officiella spr�k.

EU:s bankv�sende best�r dels av Europeiska investeringsbanksgruppen som bildades �r 2000 och utg�rs av Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska investeringsfonden (EIF), dels av Europeiska centralbanken som fungerar som centralbank f�r de 16 l�nderna med euron som valuta.

Europeiska kommissionen �r EU:s verkst�llande organ. Den ansvarar f�r lagstiftningsinitiativen, f�r uppr�tth�llandet av f�rdrag och f�r sk�tandet av det dagliga arbetet i EU. Kommissionen har som syfte att agera enbart i hela EU:s intresse.

Regionkommitt�n �r en r�dgivande instans med 344 representanter f�r regionala och lokala myndigheter.

EU-myndigheterna �r specialiserade och decentraliserade organ som finns till f�r att st�da EU:s medlemsstater och inv�nare. De flesta av dessa verk finns utspridda �ver hela EU och inte i Bryssel.

EU har en �verenskommen budget p� 120,7 miljarder euro f�r �r 2007 och p� 864,3 mrd euro f�r perioden 2007�2013. Detta �r bara cirka 1 % av EU:s medlemsstaters sammanlagda bruttonationalinkomster.

Europaparlamentet med sina 736 s�ten �r det enda direktvalda organet i EU. Europarlamentarikerna (i dagligt tal ofta kallade MEP) v�ljs p� en fem�rsperiod.