Hur Europaparlamentet fungerar

EU:s bankev�senden

Europeiska investeringsbanksgruppen

Europeiska investeringsbanksgruppen bildades �r 2000 och utg�rs av Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska investeringsfonden (EIF).

Europeiska investeringsbanken

Europeiska investeringsbanken (EIB) �r Europeiska unionens instrument f�r l�ngfristiga l�n. EIB efterf�ljer EU:s politiska riktlinjer och st�der dess prioriterade m�ls�ttningar, s�rskilt m�len f�r europeisk integration och social utj�mning.

Europeiska investeringsfonden

EIF st�r till buds med riskkapital och garantier f�r sm� och medelstora f�retag i syftet att st�da uppkomsten av en fungerande och enhetlig riskkapitalmarknad i Europa. Europeiska investeringsbanken innehar aktiemajoriteten i EIF i syftet att fr�mja fondens roll som bankens enda riskkapitalinstrument. �vriga aktie�gare �r Europeiska unionen, representerad genom Europeiska kommissionen, och ett antal europeiska banker och finansinstitut b�de fr�n den offentliga och fr�n den privata sektorn.

Riskkapital och garantier delar EIF ut genom egna fonder eller genom fonder som den f�rvaltar via fullmakt. De f�rvaltade fonderna h�rstammar huvudsakligen fr�n EIF:s st�rsta aktie�gare EIB (4 mrd euro) och Europeiska unionen (1,1 mrd euro). Upp till 1 mrd euro kommer fr�n EIF:s partnerskap med offentliga och privata instanser.

Europeiska centralbanken

ECB �r centralbanken f�r den europeiska enhetsvalutan euron. ECB:s huvuduppgift �r att uppr�tth�lla eurons k�pkraft och p� s� vis prisstabiliteten i euroomr�det, vilket utg�rs av de sexton medlemsl�nder som anslutit sig till euron sedan �r 1999.

Europeiska unionen �r en ekonomisk och politisk union mellan 27 sj�lvst�ndiga och sj�lvstyrande stater som sammanlagt har n�rmare 500 miljoner inv�nare. EU �r en enhetlig marknad som skapar uppskattningsvis 30 % av v�rdet av alla varor och tj�nster som produceras i v�rlden.

Europeiska r�det �r en institution utan formell laga status i Europeiska unionen. Den �r egentligen ett toppm�te mellan medlemsl�ndernas stats- eller regerings�verhuvuden tillsammans med EU-kommissionens ordf�rande. Lissabonf�rdragen avser dock att g�ra det till en officiell institution med en president som v�ljs f�r en mandatperiod p� tv� och ett halvt �r.

Europeiska unionens ekonomiska och sociala kommitt� (EESC) �r en r�dgivande instans med huvuduppgift att avge yttranden till kommissionen, ministerr�det och parlamentet i avsikt att de som mest p�verkas av EU-lagstiftningen ska f� sina r�ster h�rda.

Europar�det �r inte en del av Europeiska unionen utan en sj�lvst�ndig internationell organisation, grundad �r 1949.

Europeiska unionens r�d (�ven kallad ministerr�det) utg�r tillsammans med parlamentet den lagstiftande makten I EU. R�det samordnar ocks� medlemsstaternas ekonomiska politik i stort.

EG-domstolen bildar tillsammans med de nationella domstolarna Europeiska gemenskapens domstolsv�sende.

Revisionsr�tten publicerar objektiva rapporter och utl�tanden f�r EU-medborgarna p� alla EU:s officiella spr�k.

EU:s bankv�sende best�r dels av Europeiska investeringsbanksgruppen som bildades �r 2000 och utg�rs av Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska investeringsfonden (EIF), dels av Europeiska centralbanken som fungerar som centralbank f�r de 16 l�nderna med euron som valuta.

Europeiska kommissionen �r EU:s verkst�llande organ. Den ansvarar f�r lagstiftningsinitiativen, f�r uppr�tth�llandet av f�rdrag och f�r sk�tandet av det dagliga arbetet i EU. Kommissionen har som syfte att agera enbart i hela EU:s intresse.

Regionkommitt�n �r en r�dgivande instans med 344 representanter f�r regionala och lokala myndigheter.

EU-myndigheterna �r specialiserade och decentraliserade organ som finns till f�r att st�da EU:s medlemsstater och inv�nare. De flesta av dessa verk finns utspridda �ver hela EU och inte i Bryssel.

EU har en �verenskommen budget p� 120,7 miljarder euro f�r �r 2007 och p� 864,3 mrd euro f�r perioden 2007�2013. Detta �r bara cirka 1 % av EU:s medlemsstaters sammanlagda bruttonationalinkomster.

Europaparlamentet med sina 736 s�ten �r det enda direktvalda organet i EU. Europarlamentarikerna (i dagligt tal ofta kallade MEP) v�ljs p� en fem�rsperiod.