Hur Europaparlamentet fungerar

Europeiska unionen

Vad �r EU?

EU �r uppbyggd runt en rad f�rdrag som definierar de allm�nna politiska m�ls�ttningarna och de lagliga institutioner som realiserar dessa m�l. Det hela b�rjade d� sex l�nder bildade Europeiska kol- och st�lunionen 1951 och sl�t Romf�rdraget 1957. Bakgrunden till samarbetet var behovet att komma ifr�n de extrema former av nationalism som hade lett till v�rldsdelens f�r�delse i andra v�rldskriget. Europeiska unionen etablerades n�r Maastrichtf�rdraget tr�dde i kraft den 1 november 1993.

F�r att kunna tr�da in i EU m�ste ett land fylla K�penhamnskriterierna, d.v.s. vara en stabil demokrati som respekterar de m�nskliga r�ttigheterna och r�ttsv�sendet, ha en fungerande marknadsekonomi som klarar konkurrensen inom EU och acceptera de f�rpliktelser som f�ljer med medlemskapet, inklusive EU-lagstiftningen. F�r n�rvarande finns det inget s�tt f�r ett land att tr�da ut ur EU.

Hur stiftar EU sina lagar?

Det finns tre likv�rda typer av lagstiftning: f�rordningar, direktiv och beslut.

F�rordningarna blir lagligt bindande i alla medlemsstater genast n�r de tr�der i kraft.
Direktiven f�rpliktar medlemsstaterna att n� ett visst resultat men l�ter dem sj�lva avg�ra hur de t�nker n� m�let.
Besluten �r ett alternativ. De �r laga handlingar som bara g�ller specificerade individer eller f�retag.

Det �r kommissionen som tar initiativet till all lagstiftning, inte medlemsstaterna eller Europaparlamentet. Parlamentet kan avge veto mot f�reslagen lagstiftning (detta kallas medbeslut) eller avge ett utl�tande som dock kan ignoreras av medlemsl�ndernas ledare (detta kallas konsultation).

All lagstiftning m�ste godk�nnas av Europeiska unionens r�d (inofficiellt ofta kallat ministerr�det).

Enhetlig marknad

EU �r den st�rsta ekonomin i v�rlden enligt nominell bruttonationalprodukt och det n�st st�rsta handelsblocket i v�rlden d� BNP v�rderas efter k�pkraftspariteten. EU �r ocks� v�rldens st�rsta varuexport�r och n�st st�rsta import�r samt den st�rsta handelspartnern med m�nga stora l�nder som Indien och Kina.

Av de 500 st�rsta f�retagen i v�rlden enligt oms�ttning har 170 sina h�gkvarter i EU (enligt Fortune Global 500-listan).

Bara 16 medlemsstater anv�nder f�r n�rvarande valutan euro.

Tillbacka upp

Budget

EU har en �verenskommen budget p� 120,7 miljarder euro f�r �r 2007 och p� 864,3 miljarder f�r perioden 2007�2013. Detta �r bara cirka 1 % av EU:s medlemsstaters bruttonationalinkomster. I j�mf�relse kan n�mnas att Storbritanniens utgifter �r 2004 uppskattas ha varit 759 mrd euro och Frankrikes 801 mrd euro.

I budgeten f�r 2006 var den st�rsta enskilda utgiftsposten jordbruket med omkring 47 % av totalbudgeten. D�rp� f�ljde struktur- och kohesionsfonderna med uppskattningsvis 30 %. EU:s inrikespolitik tog ca 8,5 %. Administrationen av alla EU-institutioner stod f�r ca 6,3 %. M�nga v�lf�rdsorganisationer har en st�rre procentandel administrativa utgifter.

M�nga t�nker p� EU som en uppsvullen byr�krati. Faktum �r att den totala personalen p� 40 000 anst�llda �r ungef�r lika stor som ett enda ministerium i m�nga medlemsstater. �nd� beh�ver dessa medlemsstater s�llan arbeta p� mer �n ett spr�k. EU har 23 spr�k med officiell status och arbetsspr�ksstatus.

I praktiken anv�nds n�stan hela EU-budgeten i medlemsl�nderna. De rikare l�nderna erl�gger mera f�r att hj�lpa fattigare l�nder eller regioner.

Tillbacka upp

Folk

EU:s befolkning �r 7,3 % av v�rldsbefolkningen men unionen t�cker bara 3 % av jordens yta. Detta g�r EU till ett av de t�tast befolkade omr�dena i v�rlden. En tredjedel av EU-inv�narna bor i n�gon av de 16 miljonst�derna, och 80 % bor i urbaniserade omr�den.

EU �r ett v�rldsligt organ utan koppling till n�gon religion. Religion omn�mns inte i n�got av unionens befintliga eller f�reslagna f�rdrag.

Medlemsstaterna ansvarar sj�lva f�r sitt territoriella f�rsvar. Av medlemsstaterna �r 21 ocks� medlemmar av NATO.

Tillbacka upp

F�r mera information se EUROPA - EU:s webbportal.